Punkare? Jag?

Trots att man som jag är en sann punkare så innebär det inte att man kan undvika saker som samhället idag kräver. Trots att jag egentligen gärna hade undvikit att gå i affärer och att fira jul och födelsedagar så måste jag ge efter på vissa punkter för att på något sätt platsa in i samhället. Annars funkar inte mitt liv tillsammans med andra människor.

Detta blev jag inte minst varse i denna vecka. Jag ringde nämligen till min mamma som jag gör någon gång i månaden. Hon berättade att de hade tecknat en nya villaförsäkringar för deras två hus, varpå hon genast frågade mig hur det stod till med min hemförsäkring. Jag berättade att den hade gått ut, varpå hon berättade för mig om allt hemskt som kan hända om man inte är bra skyddad. Nåja, tänkte jag och gick in och tecknade en försäkring.

Sedan blev jag också tvungen att köpa nya möbler. Jag hade nämligen haft en vild fest där en soffa hade gått sönder. Först orkade jag inte bry mig, men efter ett tag så blev jag oerhört trött på att inte ha någonstans att sitta. Så, jag gick in på nätet och beställde en soffa som bör komma hem till mig om någon dag. Ibland är det mer spännande att inte vara punk!